Samerna finns över fyra olika länder: Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta område kallas för Sápmi och är samernas land. Sápmi breder ut sig över hela den norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvön i öster till svenska landskapet Dalarna i söder. Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna. Jämtland och södra Lappland tillhör det sydsamiska området. Sydsamerna har sina egna traditioner, språk och mönster. Svenska Sápmi har sitt eget styrande organ som heter sametinget alla samer har rätt att rösta till sametinget var 4:e år. Nya arkeologiska fynd gör att den samiska historien hela tiden får skrivas om. Men man vet att samerna och sapmi funnits i området i flera tusen år.

I dag kan ta del av delar av samisk tradition, historia, hantverk och mat på flera olika platser. Den kanske mest talande levande traditionen är renskötsel och de tusentals renar som strövar genom skog och över fjäll.

Risfjells Sameslöjd och museum

 

Genom Risfjells Sameslöjd i Vilhelmina sprider Doris och Sven-Åke Risfjell kunskap om den samiska kulturen på många olika sätt.

De arbetar med den sydsamiska traditionen. Verksamheten utgörs av butik med äkta sameslöjd ur egen produktion, galleri och museum med egna samiska samlingar av gamla samiska kulturföremål.

Doris och Sven-Åke utför även guidningar i området på beställning. Större sällskap kan komma på hemma-hos-besök med servering och kulturevenemang i deras hem, Risfjellsgården på stranden av den väldiga Malgomajsjön med tiomilautsikt mot Marsfjällen. Sameslöjd, vävar, målningar och jojk framsprungna under inspiration av inspirerande levnadsmiljö och ljuset från midnattsolen och den mörka vinterns sprakande norrsken.

Doris och Sven-Åke har fått flera utmärkelser bl.a Vilhelmina Kommuns Kulturstipendieum och VKs kulturstipendium. De har även varit inbjudna hos kungafamiljen som representanter för Västerbotten.

Doris och Sven-Åke hos kungen

Doris och Sven-Åke hos kungen

Nytt unikt Nåjdmöster
Doris och Sven åke har fler objekt och trycker även ett nyfunnet unikt nådjmöster på textilier. 

Som att hitta en ny pyramid i öknen. Så beskriver Sven-Åke Risfjell känslan när han för några år sedan hittade ett för honom helt nytt mönster.

Det var ett mönster som inte fanns upptaget i den omfattande inventering av sydsamiska mönster som gjordes på 1920-talet. Och det var verkligen inte vilket mönster som helst som han hittade, den där lunchen när han satt hemma och bläddrade i Ernst Mankers bok Lapparnas heliga ställen.
– Från vårt hus har vi en tiomilautsikt mot Marsfjället. Och när jag sitter där faller blicken på en bild. Det är ett gammalt nåjdbälte, från Marsfjället, som är avbildat. På bältet finns många saker: Mässingring, nålhus, kniv, kåsa, kopparmynt. Och så en daaskoe, alltså en liten väska. Daaskoen har ett lock i horn och det är där jag upptäcker det här mönstret och tänker Vad är detta?
Det visar sig att mönstret som funnits på sedan 1895 Nordiska museet är unik och härstammar från marsfjällen som Risfjells ser från sitt fönster. 
Idag gör Sven-Åke daaskoen utan ordinskription då han tycker den hör Marsfjällsnåjden till, lite heligt alltså. Han gör även knivar och dosor och smycken mm med detta mönster. Sedan 2009 gör de även textilier med det speciella mönstret. 

Läs mer om Risfjells Sameslöjd

 

 

Fatmomakke Kyrkstad

Fatmomakke Kyrkstad

Fatmomakke Kyrkstad

Fatmomakke Kyrkstad är den mest framträdande samiska kyrkstaden i landet. Platsen har haft, och har fortfarande en stor betydelse som en andlig och mångkulturell mötesplats i Norrlands inland, med kontinuitet från 1700-talet fram till idag. Kyrkstaden har även ett stort symbolvärde och stor betydelse för den samiska traditionen, dvs. det immateriella samiska kulturarvet.

De ädsta byggnaderna i Fatmomakke är från slutet av 1700 -talet även om det flesta byggnaderna är från 1800- och 1900- talet. Det finns även spår från äldre byggnader som idag är skyddade. Fatmomakke består av kåtor, stugor, bodar och kyrka. De centrala byggnaderna i kyrkstaden är den ståtliga vita kyrkan, den öppna kyrkstugan och frälsningsarméns börnekåta. 

Idag är Fatmomakke skyddad som kulturpark men det kan ändå vara bra att de flesta kåtorna och stugorna är privata och används under helger och högtider - Visa respekt. Fatmomakke Kyrkstad finns längs med Vildmarksvägen bredvid Marsfjällen och Kutlsjön. Det är enkelt att ta sig till Fatmomakke med bil. Från parkeringen går det en lätt promenad på några hundra meter över gångbron in till kyrkstaden. I Fatmomakke finns sommartid stugor attt hyra, en kiosk och ett kafe. Fatmomakke är dessutom ett bra utgångsläge för vandring vidare in i Marsliden. 

Sommartid kan man följa med på guidad tur i Fatmomakke varje söndag kl 14.00 och onsdag 16.00. Turen tar ca 1 timme. Om du vill gå den guidade turen i Fatmomakke sommartid, boka genom Vilhelmina Turistbyrå +46(0)940-39886 eller turist@vilhelmina.se. Guidade turer kan oftast bokas på andra tider och dagar det kostar då 50 kr per person vid mindre än 10 personer. Vid grupper större än 10 kostar det 500 kr. Barn gratis. 

Läs mer om Famomakke...

Fatmomakke Kyrkstad

Ankarede Kyrkstad

Ankarede Kyrkstad

 

Där Ankarälven och Lejarälven spiller ut i Stora Blåsjön ligger den traditionella samiska kyrkstaden och samlingsplatsen. Platsen har haft stor betydelse för samerna i tusentals år som samlingsplats då renarna betade i fjällen under sommaren. Senare byggdes en kyrka här och en kyrkstad med stugor och kåtor växte upp. Idag lever platsen upp under det traditionella midsommarfirandet som varar i tre dagar och under jul och julmarknaden. Dessa traditioner gör att de tusenåriga traditionerna hålls vid liv och att platsen fortfarande är levande.

På sommaren finns ett kafe i Ankarede där man kan fika vid sitt besök. 

Ett stenkast från kyrkan ligger en kyrkstad med ett 30-tal träkåtor. Det finns även ett 10-tal kyrkstugor som användes av bönderna i trakten. Dessa tillsammans utgör den enda kyrkbyn i Jämtlands län som fortfarande verkligen används som just kyrkby. Träkåtorna är av s.k. västerbottentyp; kluvna granstammar ligger direkt på näver och är inte täckta med t.ex. torv. På 1800-talet var det många samer som flyttade från Västerbotten till Frostviken  och de tog med sig denna byggnadsmodell.

 

Hur länge Ankarede har använts som samisk begravnings- och gudstjänstplats är inte känt, men i ett sockenprotokoll från 1861 kan man läsa att en begravningsplats invigdes 1820 och att bönehus m.fl. byggnader uppfördes samtidigt. På kapellets lillklocka finns en inskription med texten "Grafstället Ankar Ede" samt årtalet 1825.

Läs mer om Ankarede här http://www.ankarede.se/index.html

Vilhelmina Sameviste

 

Uppe på Kyrkberget i Vilhelmina kan du som besökare ta del av en del av den samiska kulturen, här visas på typiska byggnationer som man använt och använder sig av. Här finns torvkåta, sommarkåta, skogssamisk kåta (under uppförande), nybyggarstuga, Njalla och Stabbur.

Här arrangeras fler olika evenemang, guidningar och annat med jämna mellanrum. Är ni intresserade av en guidning runt samevistet kan ni kontakta Vualtjere Dodje, Vilhelmina Sameslöjd. Läs mer på http://www.vualtjereduodji.se/

Webbplatsen gjord med Moln8 publicering